Varje år sker tusentals fall av misshandel i Sverige med allvarliga konsekvenser för både offer och samhälle. För att få mer information, fortsätt att läsa.
Misshandel beskrivs i svensk lag som att någon tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta. Det kan ske på allmän plats eller inom hemmets väggar och drabbar människor i alla åldrar och samhällsskikt. Statistiken visar att män mellan 20 och 24 år är överrepresenterade bland offren och att många handlingar aldrig anmäls, vilket innebär att mörkertalet förmodligen är betydande.
När någon blir misstänkt för misshandel inleds ett rättsligt ärende där bevisvärdering och brottets grad är centrala frågor. Det finns flera nivåer av misshandel, från ringa till synnerligen grov, och straffen kan variera kraftigt beroende på omständigheterna. Men trots att lagstiftningen är tydlig blir det inte alltid enkelt att fastställa skuld, särskilt när det saknas vittnen eller materiella bevis.
Konsekvenserna av misshandel går ofta långt utöver fysiska skador och omfattar inte sällan även psykiska men. Förutom rädsla och oro påverkas offrens arbetsliv, privatliv och framtidsutsikter, och stödinsatser kan därför behövas för läkningen. Dessutom innebär misshandel stora kostnader för sjukvården och rättsväsendet samt bidrar till osäkerhet i samhället.
När utredning inleds mot en person som är misstänkt för misshandel måste polis och rättsväsende pröva alla omständigheter. Samtidigt kan den som blir anklagad få långtgående konsekvenser även innan dom fallit. Även om samhället hela tiden arbetar för att minska antalet fall krävs ett brett samarbete mellan myndigheter, vårdinstanser och civilsamhället för att få bukt med denna komplicerade problematik.