Vilken lagbok gäller?

Vilken lagbok gäller – EU-lagarna har företräde

Inom EU tar medlemsländerna tillsammans beslut om nya lagar. Men frågan är vad EU får bestämma och vilka regler finns inom EU? Det tänker vi i korta drag gå igenom här på alltomlagen.se.

Hur EU ska fungera bestäms i särskilda avtal, de så kallade EU-fördragen. Medlemmarna i EU ska ska följa de regler som länderna tillsammans beslutar om i EU:s olika institutioner. Länder som inte följer dessa gemensamma lagar kan ställas inför EU-domstolen.

Sveriges lag är, sedan vi gick med i EU på 90-talet, anpassad efter EU-rätten. Det innebär att Sverige inte får ha några lagar som står i strid med EU:s regler. Om en svensk lag står emot en EU-lag så är det det sistnämnda som gäller. Detta kallas för att EU-rätten har företräde.

Bindande lagar för medlemsländerna

Det hjälper heller inte om Sverige har röstat emot ett beslut i ministerrådet. Lagarna är bindande och beslutas med majoritet i just ministerrådet, där ländernas ministrar beslutar om lagarna.

Hur ser EU-samarbetet ut rent juridiskt? De grundläggande reglerna för samarbetet finns samlade i avtal, som i EU-sammanhang betecknas fördrag. I dessa beskrivs i vilka frågor EU har beslutanderätt och hur besluten ska gå till. I fördragen finns det också skrivet hur EU:s institutioner ska fungera i praktiken.

Fördragen är godkända av medlemsländerna

EU-fördragen kan liknas med grundlagarna som finns i ett land. Alla medlemsländer har godkänt fördragen och är därmed bundna att följa dem. Man kan säga att fördragen sätter de grundläggande ramarna för samarbetet inom unionen. Det innebär bland annat att länderna bara kan ta beslut som gäller på EU-nivå om dessa frågor finns beskrivna i fördragen. I fördragen anges dessutom vem som har rätt att fatta beslut och hur besluten ska gå till.

Inom EU finns det ett antal olika typer av lagar. Vissa är så kallade bindande lagar som måste följas, medan andra bara är rekommendationer.

EU:s lagar och regler har ett gemensamt namn: de kallas för rättsakter. Samtliga sådana måste höra ihop med en paragraf i EU-fördragen eller i någon annan rättsaspekt. Detta kallas “rättslig grund” och visar att EU har rätt att ta beslut i den aktuella frågan.

Förarbeten har mindre betydelse

Det finns även så kallade förarbeten till EU-lagen, som dock inte har samma betydelse som förarbeten har i svensk rättstradition. Exempel på förarbeten till EU-lagar är EU-kommissionens så kallade vit- och grönböcker. I grönböckerna finns tidiga idéér om nya lagar, i vitböckerna har dessa idéer vidareutvecklats och även lagstiftningsutkast.

Det viktiga förberedande arbetet som genomförs när en ny lag tas fram resulterar i en rad olika dokument. Bland dessa finns idédokument, yttranden och utredningar. Dokument som är grundläggande för en lag kallas för förarbeten.

Många av dessa dokument har sitt ursprung hos EU-kommissionen, som är institutionen som har som uppdrag att föreslå nya grundlagar.

Andra företeelser som kan räknas som förarbeten inom EU är Europaparlamentet och ministerrådets synpunkter på EU-kommissionens lagförslag.

Förarbeten har i många fall stor betydelse när det handlar om lagtolkning och domslut i svenska domstolar. De är ett viktigt stöd när lagarna ska tolkas helt enkelt. Men inom EU har förarbeten inte alls lika stor rättslig betydelse och man hänvisar sällan till dem när en fråga avgörs i domstolen.

Lag och juridik är ett snårigt område. På alltomlagen.se kan du hitta användbar information om lagar och regler som kan hjälpa dig om du eller någon anhörig har hamnat i knipa eller behöver juridiskt stöd av någon annan anledning. Vi har koll svensk lag och kan svara på dina juridiska frågor med hjälp av info från juridiska experter.